Fy vad dålig jag har blivit på att blogga. Förlåt. Jag är inte säker på varför, men det känns mest som om mitt liv går på autopilot just nu. Alla dagar är de andra lika. Gå upp, åka till skolan, vara i skolan, åka hem från skolan, gå ut med hunden, äta mat, sitta framför datorn, sova. & sen börjar det om igen. Det är inte intressant att skriva om & det är inte intressant för er att läsa. Jag är ledsen, skriver igen när jag faktiskt har någonting att skriva om.

Fast att det är vettigt lovar jag inte.

Jag har en vän. Eller, jag har ganska många vänner, men detta inlägget handlar om L. En gång när jag var riktigt deppig sa han till mig; "Livet är vad man gör det till!". Just då blev jag mest sur när han sa det, men nu ibland när jag tänker på det så har han ju väldigt rätt. De dagar när man bara inte orkar anstränga sig alls, de blir liksom inte särskilt bra. Men de dagarna när man gör det bästa av situationen så brukar det ju liksom funka. Funka på riktigt. Imorgon ska jag gå upp & säga det till mig själv, & se om dagen blir bra. För måndagar är inte direkt mina bästa dagar, hahaah.

Livet är vad man gör det till.

Nu måste jag ta tag i detta. Jag är egentligen inte direkt bra på att sy, det mest avancerade jag sytt är nog ett par mjukisbyxor, hahah. Men jag har ändå fått för mig att jag ska sy två saker. För det första vill jag sy om herrskjortan jag köpte igår så att den blir lite mer tjejig. Tänkte kanske resår i midjan & kavla upp ärmarna bara. För det andra så vill jag sy en sån kjol som Almah visar på sin blogg, den röda Miu Miu-kjolen. Jag vill nog inte ha röd, men kanske marinblå? Eller grå? Någonting neutralt iallafall.

Jag är inte sådär extremt kreativ av mig, men det skulle vara så himla kul om det blev bra! Får ta mig den tiden nån gång i veckan. Men nu är det dags att ta tag i livet som det är just nu; med ett stort himla samhällskunskapsprov imorgon, som jag knappt börjat plugga till. Usch, jag vill verkligen att det ska gå bra. Sen så måste jag egentligen gymma också, har inte rört mig någonting på hela veckan, känns hemskt. & på lovet var jag ju precis lika lat. Får verkligen ta tag i mitt liv nu, haha.

Haft en bra dag?

Det blev visst en ganska deppig dag iallafall. Började diskutera livet/kärleken med N & nu så sitter jag här alldeles stum. Tänk om jag aldrig hittar nån. Varje gång jag ser ensamma människor över 35 så mår jag lite dåligt, för om inte de har hittat nån, hur skulle jag kunna? Tänk om jag blir ensam för alltid. Det börjar ju liksom redan nu att vara sådär jobbigt med att vara ensam. Tänk om det liksom fortsätter & fortsätter, & sen så kan jag bara inte komma ur det.

Ursäkta, nu blev jag nog lite för personlig.

Okej, en älskad & hatad dag som det finns många åsikter om. Jag har också en, faktiskt. Visst är det säkert supermysigt med Alla Hjärtans Dag om man har pojk-/flickvän. Då kan man säkert sitta & gulla hela dagen & säga att man älskar varandra. Men vi singlar då? Vad är det meningen att vi ska göra? Om ni har några förslag kan ni ju alltid dela med er, för jag är så helt tom på ideer. Kanske göra ett stort hjärtkort där det står hur mycket jag älskar mig själv? Egoboost! Nejtack. Eller varför inte köpa en ask choklad att äta upp? Nejtack. Inget sånt är liksom mysigt utan någon att dela det med. Så, i år så dissar jag Alla Hjärtans Dag totalt, för mig är det en vanlig torsdag & inget annat.

Vad tycker du?

Ligger här & filosoferar om allt och ingenting, men så kom jag in på ämnet tandställning, haha, tacka Philip för det. iaf, så nu ligger jag här & undrar, hur smakar det att kyssa nån med tandställning? Egentligen så borde det ju inte vara någon större skillnad, men man vet ju aldrig. Får helt enkelt testa.

Ingen som har några erfarenheter att dela med sig av?

Jag saknar dig mest på kvällarna, för det är då det känns som ensammast. Det var då jag alltid kunde vända mig till dig & du fanns där. Allting blir så mycket jobbigare på kvällarna, när det är mörkt. Jag saknar dig på dagarna också, allt roligt som vi gjorde. Det kommer aldrig bli detsamma, det förstår jag. Jag var annorlunda då, och det var du med. På den tiden kunde jag verkligen vara mig själv med dig, men nu kan jag inte ens vara mig själv ensam, för jag vet inte vem jag är. Någonstans på vägen så tappade jag bort mig, & nu är det för sent. Jag måste bli ny, jag måste förändras. Annars funkar det aldrig. Jag saknar dig, varje dag. Hoppas du förstår hur mycket du betyder för mig, det kommer aldrig förändras. ♥

Jag säger alltid till mig själv; Jag tänker för mycket. Men gör jag verkligen det? Visst, jag är ganska bra på att bara låta tankarna åka, & tänka på lite av varje, men aldrig sådär seriöst. När det händer något som verkligen är värt att tänka på så kan jag liksom inte tänka på det hela tiden, för jag börjar hela tiden tänka på annat! Det är liksom som om jag har svårt att fokusera på samma sak för länge. Jag vill verkligen, men jag kan inte. När något blir för jobbigt så stänger jag bara av & försöker få in glada tankar istället. Men det hjälper mig inte, det gör det bara svårare!

Jag önskar verkligen att jag bara kunde få samla tankarna & verkligen tänka igenom allt jag behöver. Men hur gör man det?

Usch för idag, usch för denna veckan, usch för allt. Jag är typ alltid filosofisk när jag är sjuk, men denna gången bara orkar jag inte skriva. Kanske imorgon.

Btw, ni missade väl inte Gossip Girl?

Jag hatar pengar. Allvarligt, de ställer bara till problem för folk, jämt. Alltid samma problem, för lite pengar. Jag fattar inte, hur ska man kunna prioritera (som mamma så förstående & med lutande huvud säger när man behöver mer pengar) det viktigaste. Men hallå, det finns ju många saker som är viktiga! Usch, jag är bara arg & ledsen nu, hejdå.

Idag är det dags. Dags att lämna in sina val. Usch, jag vet inte om jag valt rätt. Har valt Engelska C, Matte D, Psykoligi A, Franska steg 1, Franska steg 2 (eventuellt Italieska steg 1 ist för den), Webbdesign, Digitalt skapande &... ja, det var nog allt. Är detta rätt för mig? I have no idea.

Usch, denna dagen har inte riktigt varit min tror jag. Har känt mig helt tom hela dagen, & nu kom det igen mycket starkare. Det är egentligen ingenting speciellt, men det känns som om allt händer på samma gång nu. Det gillar jag inte, jag behöver tid!

Suck, jag vet att man inte kommer någonstans av att deppa, men det är skönt att få ur sig lite. Sorry för trist inlägg.

Usch & fy & blä. Vi ska välja massa denna veckan, på fredag närmare bestämt. Jag har ingen aning om vad jag ska välja! Det känns som om alla andra vet precis, & har bestämt sig för allt. Jag är en sån himla velig människa, ibland är det liksom svårt för mig att välja vilka strumpor jag ska ha på mig eller hur jag ska spendera mina dagar på bästa sätt. Jag brukar liksom bara flyta med, men det funkar ju inte längre, nu gäller det på allvar liksom.

Tänk, de val man gör denna veckan kommer påverka ens framtid. Det betyder att om jag väljer fel på fredag så kanske jag hamnar helt fel i livet. Liksom, det får ju bara inte hända! Jag vet verkligen inte vad jag vill, usch.

Hjälp, någon?